Idag har jag...

Tagit en längre promenad med Vandrande kusin... tanken var att vi skulle gå milspåret i Ekensberg... men... det spåret finns inte kvar... vet inte vart det har tagit vägen... jag vet att det fanns när jag var barn... och att pappa och jag cyklade det en gång för närmare 20 år sedan... ja ja... varje dag gör man nya upptäckter... så... vi tog det vanliga 5 km spåret och la på en smutt av 2,5 km spåret så jag gissar att vi gick ungefär 7 km... vi stannade vid vindskyddet och fikade... kaffe smakar alltid så himla mycket bättre när vi är ute och vandrar... även om det bara är i Ekensberg... Vandrande kusin hade också gjort iordning varsin smörgås av nybakt bröd... jättegott... jag hade köpt varsin banan och tagit med varsin drickyoughurt med "reduced sugar... tydligen ska den innehålla 30 % mindre socker än vanlig drickyoughurt... men den orkade vi inte med så de fick båda två följa med hem igen... åter till promenaden... jag testade ett nytt hjälpmedel... Ventoline... nå't som jag aldrig ens tidigare tänkt tanken på att jag behöver... men men... fick det i veckan när jag var på vårdcentralen på min årliga "besiktning"... jag berättade om den gången jag var på gymmet och sprang på löpbandet... om hur jag inte kunde få upp pulsen och det bara kändes konstigt i hela kroppen... så då bekräftade min läkare vad jag redan visste... att en av mina mediciner... särskilt på yngre personer... som biverkning har att det är svårare att komma i "andra andningen" och höja pulsen... jag hade inte en tanke på att nå't som vidgar luftrören även kunde hjälpa mot detta... men i alla fall så verkar det ha fungerat... jag tog ett "sug" eller vad man ska kalla det... och inte fick jag hjärtklappning heller... nå't som läkar'n faktiskt varnade för... och den där tröskeln som liksom sitter och hindrar både in- och utandning minskade faktiskt... det var skönt... så nu kunde jag traska på lite snabbare faktiskt... dock så har jag ju redan en riktigt dålig kondis... så jag blev ändå rejält flåsig... men jag slapp den där tröskeln som stoppar upp... och jag kunde prata med mitt sällskap lite bättre även i högre takt... ska väl också tilläggas att sällskapet har betydligt bättre kondis än mig... så hon blev väl inte trött alls medan jag flåsade som en bälg och svettades mer än en gnu i en bastu...